Kategoriarkiv: Uncategorized

EU lovar en ”Green Deal”

Publicerat av

Katarina Areskoug Mascarenhas, beskriver det nya laget som skall spela för EU.

I tisdags presenterade så vår nya EU-lagkapten Ursula von der Leyen (tillträder den 1 november) sin spännande laguppställning. Namnen hade vi sedan tidigare, men vem som skulle spela på vilka positioner hade hittills varit höljt i dunkel. Givet de samhällsutmaningar som finns både i Europa och globalt är det helt klart strategiskt intressant vem som ska driva klimatfrågan, digitalisering eller migrationspolitiken – för att bara nämna några viktiga ämnesområden. Om man tittar på de andra lagen, som EU ska möta inom t.ex. G 8 eller G 20, behövs både offensiva spelare (som stjärnspelaren Margrethe Vestager, vars styrka visats i duellerna med Facebook och andra IT-jättar) och de mer defensiva insatserna (t.ex. tidigare talespersonen Margaritis Schinas som är van att parera olika twitter-attacker).

Det blir för långrandigt att gå igenom hela laget, men några neddykningar tycker jag vi måste göra. Vi börjar med mitten på mittfältet, som är en absolut nyckelfunktion. Den går till Frans Timmermans som behåller sin centrala roll från Juncker-kommissionen eftersom han fortsatt är främst bland de nu 8 vice ordföranden. Han får ansvar för det tyngsta politikområdet, klimatåtgärder. Det är inom detta område som Ursula von der Leyen lovat att presentera en ”Green Deal” under sina första 100 dagar med mycket ambitiösa ingredienser som att bli världens första klimatneutrala kontinent (till 2050), skärpa utsläppsreduktion (50-55% till 2030 istället för 40%), utöka utsläppshandelssystemet till nya sektorer och införa en gränsskatt för att undvika koldioxidläckage. Timmermans kommer inte att få någon som helst konkurrens i substans i globala tävlingar (jfr amerikansk, kinesisk eller rysk klimatpolitik …), men det innebär inte att portföljen är enkel. Vi har enorma interna utmaningar. Vi måste helt tänka om i Europa vad gäller hur vi producerar, konsumerar och tär på vår miljö för att nå von der Leyens nya målsättningar.

Stjärnforward blir som sagt Margrethe Vestager, som inte bara behåller sin konkurrensportfölj (där hon bevisat sin kapacitet som målgörare) utan också blir ansvarig för en annan (i tillägg till klimatområdet) samhällsomvandlande fråga – digitaliseringen. En tredje vice ordförande som både får en koordinerande roll – vad gäller ekonomiska frågor – och ansvar för ett politikområde, finansiella tjänster, är den tidigare lettiske premiärministern Valdis Dombrovskis, som var vice ordföranden redan i Juncker-kommissionen. Så finns det ytterligare 5 vice ordförande. Men dessa har främst koordinerande roller och inte ansvar för ett eget politikområden och därmed inte heller ett eget DG (generaldirektorat eller slarvigt uttryckt department) till sitt förfogande – viktigt eftersom det är DG som jobbar fram förordningar och direktiv. Dessa 5 koordinerande vice ordföranden är Maroš Šefčovič (interinstitutionella frågor och strategisk utsikt; samt att han behåller sitt ansvar för den viktiga europeiska batterialliansen, som han startade under föregående EU-kommission; viktig för bl.a. Northvolt), Věra Jourová (värderingar och transparens; bl.a. respekt för rättsstaten tillsammans med Didier Reynders), Dubravka Šuica (demokrati och demografi, bl.a. leda den framtidskonferens som ska starta 2020), Margaritis Schinas (skydd för den europeiska livsstilen som innebär hur utbilda och integrera EU-medborgare för framtidens arbetsmarknad och hur säkerställa jämställdhet och mångfald; koordinerande ansvar för migrationsfrågor och säkerhetsunionen) och Josep Borrell, hög representant för Unionens utrikes- och säkerhetspolitik.

Bland övriga kommissionärer framstår den svenska kommissionären, Ylva Johansson, som en av de absolut tyngsta med ansvar för inrikes frågor (på engelska Home Affairs), vilket betyder ansvar för såväl det kontroversiella migrations- och asylområdet som inre säkerhet (bl.a. åtgärder mot terrorism och radikalisering). Den fulla listan på nya EU-kommissionen hittar ni på https://ec.europa.eu/commission/interim/commissioners-designate_sv .

Slutligen hoppas vi att vi ses på måndag på seminarium i Europahuset med EU-minister Hans Dahlgren och Europaparlamentarikerna Fredrick Federley, c, och Evin Incir, s, om vad kan vi vänta oss av förhören av de nya EU-kommissionärerna och vilka förväntningar den svenska regeringen har på den nya EU-kommissionen. Då kan vi säkert också diskutera den nya laguppställningen ovan vidare.

Trevlig EU-vecka!

Katarina Areskoug Mascarenhas,
Chef för EU-kommissionen i Sverige

Världens viktigaste klimatlösningar

Publicerat av

Varje lösning reducerar växthusgaser genom att undvika utsläpp och / eller genom att binda koldioxid som redan finns i atmosfären, skriver projektet Drowdown.

Målet med klimatlösningarna är att vara inkluderande och presentera ett omfattande utbud av betydande åtgärder som redan finns. Listan består främst av åtgärder som är vettiga att ta oberoende av deras klimatpåverkan eftersom de har inneboende fördelar för samhället och ekonomin. Dessa initiativ förbättrar liv, skapar jobb, återställer miljön, förbättrar säkerheten, skapar motståndskraft och främjar människors hälsa – skriver man på sin hemsida.

https://www.drawdown.org/

Växthusgasutsläppen från svensk ekonomi minskade första kvartalet 2019

Publicerat av

Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin minskar med 1,6 procent första kvartalet 2019 jämfört med samma period 2018. Det är främst ett resultat av utsläppsminskningar från försörjning av el, gas, värme och kyla samt från transportindustrin. Samtidigt visar BNP på en ökning med 2,1 procent gällande första kvartalet 2019.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/pong/statistiknyhet/miljorakenskaper–utslapp-till-luft-forsta-kvartalet-2019/

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, BNP, fasta priser 2018, 2008K1-2019K1

38 % positiva till kilometerskatt på personbilar

Publicerat av

Nästan fyra av tio (38 procent) kan tänka sig en kilometerskatt för personbilar. Det visar en Sifo-undersökning som IVL Svenska Miljöinstitutet låtit göra. Två tredjedelar av de tillfrågade anser samtidigt att kilometerskatten borde vara lägre på landsbygden än i städerna. I Stockholmsregionen är stödet för en kilometerskatt betydligt lägre än i övriga landet.

http://www.mynewsdesk.com/se/ivl_svenska_miljoinstitutet_ab__/pressreleases/ny-sifo-undersoekning-fyra-av-tio-positiva-till-kilometerskatt-foer-personbilar-2911346

Vad händer i Kina idag?

Publicerat av

Tid: 20 september, 2019, kl 13:00-15:00.
Plats: Arena Första Lång, Första Långgatan 17 b, 413 27 Göteborg

Kina är idag en av världens största ekonomier och en av Sveriges största handelspartner. Men vem är vår nya handelspartner? Vad händer globalt – handelskrig med USA eller nytt kallt krig? Demonstrationer pågår i Hongkong, men varför?

Kinas snabba omställning till mer hållbara lösningar ställs i skarp kontrast till hur de hanterar mänskliga rättigheter. The China Tribunal i London har granskat organdonationer i Kina och skriver i sin slutrapport: “It is sure beyond reasonable doubt that in China forced organ harvesting from prisoners of conscience has been practiced for a substantial period of time involving a very substantial number of victims”.

Vi har bjudit in två framstående experter som kommer att ge oss en unik inblick i dagens Kina.
Varmt välkomna till ett spännande samtal!

Manyan Ng, Kinaexpert, Director ISHR & Asia Vision Foundation, DC (på Svenska)

Kinas politiska system och dess målsättning.
Kinas investeringar i utlandet.
Mänskliga rättigheter i Kina.
Vad har Kinas ledning för agenda?
Vad betyder allt detta för Sverige?

—


David Matas, human rights lawyer, lead investigator of organ harvesting (på Engelska)

Organ harvesting from prisoners of conscience – a system beyond the human record. Facts findings, the scale of organ harvesting, human rights abuses, evidence, international condemnation, independent tribunal in London.

Seminariet är öppet och utan kostnad.
Det finns ett fik på plats, KÖK 17, http://kok17.se/, om du vill ha fika eller äta lunch innan seminariet.

Seminariet arrangeras av International Society for Human Rights-Sweden, ishr.se

Ytterligare information hittar du på sidorna:
https://www.facebook.com/events/373133170022995/
https://chinatribunal.com
www.endtransplantabuse.org
www.chinaorganharvest.org


Höghastighetståg Göteborg-Stockholm

Publicerat av

Höghastighetståg Göteborg-Stockholm – var står vi idag?
Teknik, projektering och finansiering

Tid: 4 september 2019, kl 18-20.
Plats: Hörsalen, Länsstyrelsen, Stora Badhusgatan 2, Göteborg
Anmälan: https://forms.gle/wwbGvivjya25XXyz7
Fika finns från 17.30.
Seminariet är kostnadsfritt, men anmälan obligatorisk.
Seminariet arrangeras av Ingenjörer för miljön, IfM, http://ingenjorerformiljon.se/ i samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götaland

Programmet

  • Lena Malm, Länsstyrelsen i Västra Götaland. Välkommen till Länsstyrelsen. Så arbetar vi med Götalandsbanan
  • Max Falk, Västra Götalandsregionen. Planeringsläget i olika delar av Västra Götaland (Göteborg, Landvetter, Borås)
  • Sara Distner, Trafikverket. Så planerar Trafikverket.
  • Stefan Lind, Götalandsbanan, Borås-Linköping, den felande länken
  • Karin Pleijel, MP, kommunalråd i Göteborg

15 min inledning från respektive person och därefter frågor och diskussion.

Bakgrund

Sverigeförhandlingen, http://sverigeforhandlingen.se/, var en utredning 2014-2017 som bland annat hade till uppgift att ”Analysera och föreslå övergripande principer för finansiering av nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö”. Vidare att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Den nya järnvägen syftar till att knyta landets tre storstadsregioner tidsmässigt närmare varandra. Den ska också bidra till att utveckling sker även i mellanliggande regioner och i övriga Sverige, vilket innebär att utbyggnaden bör möjliggöra både konkurrenskraftig höghastighetstågstrafik mellan ändpunkterna (320km/h) och snabb storregional tågtrafik (250km/h).

Utredningen föreslog att ”Hela systemet Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö bör byggas snabbt och i huvudsak samtidigt. Båda sträckorna bör vara färdigställda cirka 2035, eller så fort som det är möjligt med tanke på teknik och den legala planeringsprocessen”. Utredningens slutrapport (SOU 2017:107) lämnades till regeringen i december 2017.

Efter detta har slutrapporten behandlats av regeringen under 2018.
Trafikverket lämnade den 5 oktober 2018 ett förslag, https://tinyurl.com/yxcerb27,  om hur de tänker fortsätta sitt arbete med de nya stambanorna, där man föreslår att:

– Lund-Hässleholm skall byggas ut med 320 km/tim
– Linköping-Stockholm (Ostlänken) skall byggas för 250 km/tim
– Göteborg – Borås skall byggas för 250 km/tim
Med detta frångår man Sverigeförhandlingens rekommendationen att bygga för 320 km/h och förlorar på det här sättet de tidigare uppsatta restidsmålen. Samtidigt föreslår Trafikverket att det fortsatta planeringsarbetet med lokaliseringsstudien mellan Linköping-Jönköping pausas.

Januariavtalet 2019 mellan S, MP, C och L; https://sv.wikipedia.org/wiki/Januariavtalet. Punkt 28. Bygg ut infrastrukturen – bind ihop Sverige med tåg som går i tid. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer.

Götalandsbanan, https://gotalandsbanan.se/, är en samverkan mellan de fyra stora kommunerna på sträckan Göteborg, Borås, Jönköping, Linköping, som följer utvecklingen.