Towards a strategy for achieving the Sustainable Development Goals in the European Union

We are pleased to launch this 2019 Europe Sustainable Development Report, which identifies policy priorities for the European Union (EU) to achieve the Sustainable Development Goals and implement the Paris Climate Agreement. The report compares the performance of the EU and its 28 member states on all 17 SDGs and provides detailed country profiles using a mix of data sources. As always, we welcome suggestions for filling data gaps and for improving the analysis and presentation of the results.

https://eu-dashboards.sdgindex.org/

Rapporten har tagits fram i enlighet med EU:s förordning om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder. Den långsiktiga strategin redogör för Sveriges långsiktiga mål om att senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, och vilka styrmedel och åtgärder som ska bidra till att uppnå målet.

Läs mer på https://www.regeringen.se/rapporter/2019/12/langsiktig-strategi-for-minskning-av-vaxthusgasutslappen/

Den uppåtgående trenden för utvinning av naturresurser i Sverige sedan 1998 bromsar in 2018 på grund av sommarens torka, och förklaras av den minskade skörden som följde. 2018 utvanns 252 miljoner ton naturresurser. Även den inhemska materialkonsumtionen uppgick till 252 miljoner ton, vilket motsvarar 24,7 ton per person.

Du hittar mer info på SCB

The 2019 Europe Sustainable Development Report: “Towards a strategy for achieving the Sustainable Development Goals in the European Union”, has just been launched. Denmark, Sweden and Finland are in the Top Three in the updated index list.

Read more on page https://www.sdgindex.org/reports/2019-europe-sustainable-development-report/

EU-parlamentet har beslutat att utlysa klimatnödläge. Beslutet fattades nu under förmiddagen och innebär att parlamentet skickar en signal till FN:s klimatmöte COP25 .

Läs mer på sidan https://www.aktuellhallbarhet.se/eu-parlamentet-utlyser-klimatnodlage/

Miljöpåverkan från konsumtion är från och med 2019 en del av Sveriges officiella statistik inom miljöräkenskaperna. Statistiken omfattar miljöpåverkan från näringslivet, hushållen och offentliga aktörers inköp av varor och tjänster. Produkter som har producerats både i Sverige och utomlands inkluderas, liksom även produkter som går till export. Statistiken omfattar klimatgaser och utsläpp av andra föroreningar till luft.

Läs mer på sidan https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/pong/statistiknyhet/miljorakenskaper—miljopaverkan-fran-konsumtion-2017/

Stora regionala skillnader i utsläpp av växthusgaser
Utsläppen av växthusgaser satt i relation till BNP, även kallat utsläppsintensitet, fortsätter att minska. De regionala skillnaderna är stora, med störst utsläppsintensitet på Gotland och lägst i Stockholm. Gotland är dock det län som tillsammans med Norrbotten minskat utsläppsintensiteten mest 2017 jämfört med 2016.

Läs mer på https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/pong/statistiknyhet/miljorakenskaper—utslapp-till-luft-2017-regional-statistik

Chalmers och KTH har tillsammans tagit fram ett klimatramverk som beskriver hur universitet och högskolor bör förhålla sig till klimatomställningen. Nu uppmanar de fler lärosäten att ansluta sig.

I ramverket skriver man; Klimatutmaningen kräver förändringar inom alla samhällssektorer. Universitet och högskolor har en central roll i det arbetet. Vi har en viktig uppgift att bidra till klimatomställningen genom vår undervisning, forskning och samverkan, men vi behöver också minska klimatpåverkan från vår egen verksamhet. Därför har vi tagit fram ett klimatramverk för universitet och högskolor.

Klimatramverket

Klimatramverket – vägledning

På KTH hittar du informationen om vilka universitet och högskolor som anslutit sig.

Sverige missar flera stora klimat- och miljömål med koppling till FN:s Agenda 2030 med nuvarande styrmedel och åtgärder, visar en rapport som statistikmyndigheten SCB släpper i dag. Klimatgaser, havsmiljön och förlusten av biologisk mångfald är några av de största problemområdena.

SCB Pressmeddelande 2019-10-01

Rapporten ”Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige, Statistisk lägesbild 2019”

Under 2017 ökade statens miljöskatteintäkter med mer än 1,4 miljarder kronor jämfört med året innan. Det förklaras främst av ökade intäkter från näringslivet när det gäller energiskatter på el.

Läs mer på sidan https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/pong/statistiknyhet/branschfordelade-miljoskatter-2017/