https://www.forskning.se/2018/04/23/varldshumoret-pa-topp/
Författararkiv: ulfpandersson
Mer konstgödsel ger större skördar
Försäljningen av kväve i mineralgödsel uppgick gödselåret 2016/17 till 198 500 ton, en ökning med 7 procent jämfört med närmast föregående gödselår. För fosfor uppgick försäljningen till 14 400 ton, vilket är en ökning med 1 300 ton (10 procent) jämfört med föregående år.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/godselmedel-och-kalk/forsaljning-av-mineralgodsel-till-jord-och-tradgardsbruk/pong/statistiknyhet/forsaljning-av-mineralgodsel-till-jord–och-tradgardsbruk2/
Målmedvetenskap – om de globala målen för hållbar utveckling
I den här podcasten får forskare från Chalmers och Göteborgs universitet samtala med varandra om forskning, samverkan och FN:s Globala mål för hållbar utveckling.
World Happiness Report 2018
The World Happiness Report is a landmark survey of the state of global happiness. The World Happiness Report 2018, which ranks 156 countries by their happiness levels, and 117 countries by the happiness of their immigrants.
http://worldhappiness.report/ed/2018/
Utsläppen från kommunala avloppsreningsverk har minskat
De totala utsläppen av närsalter och syreförbrukande substanser från tillståndspliktiga kommunala avloppsreningsverk uppgick 2016 till cirka 240 ton fosfor, 15 400 ton kväve, 6 600 ton biokemiskt syreförbrukande material (BOD7) och 35 300 ton kemiskt syreförbrukande material (COD-Cr) inklusive viss bräddning vid avloppsreningsverken.
Sveriges reningsverk renar nu bort 96 % av all fosfor, 97 % av all BOD7 och 62% av allt kväve.
Fortsatt ökning av befolkning i tätorter
Under 2017 ökade befolkningen i tätorter med nästan 100 000 personer. Det är en svagare ökning jämfört med föregående år, då tätortsbefolkningen ökade med mer än 120 000 personer. De största ökningarna har skett i landets största tätorter, med Stockholm, Göteborg och Malmö i toppen.
Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp
Årliga beräkningar för att följa Sveriges globala klimatpåverkan görs på tre olika sätt. Ett sätt för att följa upp klimatmålen, och två kompletterande sätt för att belysa olika aspekter av vår klimatpåverkan.
Klimatpåverkande utsläpp (utsläpp av växthusgaser) kommer från många olika delar av samhället. Praktiskt taget alla produkter och tjänster som används i Sverige bidrar någon gång till klimatpåverkande utsläpp.
De klimatpåverkande utsläppen kommer till exempel från användning av fossila bränslen, från djur som idisslar eller från marken när den brukas. Utsläppen kan också komma från kemiska reaktioner inom industrins olika processer, nedbrytningen av avfall eller från läckor i kylsystem.
De tre olika sätten att beräkna utsläppen skiljer sig i sin geografiska omfattning, samt i hur metoden för beräkningarna ser ut. När utsläppen beräknas så måste en gräns sättas för vilka utsläpp som ska omfattas av beräkningen. Men beroende på hur beräkningarna avgränsas fångas olika aspekter av Sveriges klimatpåverkan. Främst skiljer sig beräkningarna i hur utsläpp som sker utanför Sveriges gränser omfattas. Oavsett hur beräkningarna görs måste utsläppen minska.
Läs mer på sidan http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/
Tillverknings- och transportindustrin fortsatt största källan till klimatgaser
De totala utsläppen av växthusgaser de senaste tre åren planar ut. De största bidragen kommer ifrån tillverknings-och transportindustri där åkeri, rederi och flyg ingår. Det visar den slutliga utsläppsstatistiken från SCB:s Miljöräkenskaper.
Utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008-2016, per aggregerad Näringsgren (SNI 2007), tusen ton koldioxidekvivalenter
Hållbar utveckling – nya utmaningar kräver ny kompetens
De hållbarhetsutmaningar som dagens samhälle står inför skiljer sig radikalt från de miljöproblem som man historiskt lyckats lösa. Det argumenterar tre Chalmersforskare för i en ny bok om hållbar utveckling. Det gör också att de ingenjörer, naturvetare och andra yrkesgrupper som idag utbildas för att hantera dessa problem kommer behöva nya, bredare kompetenser.
Målmedvetenskap – om globala målen för hållbar utveckling
Målmedvetenskap är ett forum för att visa på potentialen i att olika fält kan mötas i en gemensam målbild men utan att blunda för problematiken som uppstår när målsättningar står i konflikt med varandra. För att visa, testa, följa upp och hitta lösningar som möjliggör att alla målen kan uppnås har forskningen och akademin en nyckelroll. Kunskap och samverkan för en bättre framtid.
Samtalsstafetten inleds i avsnitt 1 av Katarina Gårdfeldt, Chalmers. Hon tog med sig mål 14: Hav och marina resurser, och hon valde att bjuda in Sverker Jagers, Göteborgs universitet, som sin samtalspartner. Till samtalet tog Sverker med sig mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen.