Katarina Areskoug Mascarenhas, beskriver det nya laget som skall spela för EU.

I tisdags presenterade så vår nya EU-lagkapten Ursula von der Leyen (tillträder den 1 november) sin spännande laguppställning. Namnen hade vi sedan tidigare, men vem som skulle spela på vilka positioner hade hittills varit höljt i dunkel. Givet de samhällsutmaningar som finns både i Europa och globalt är det helt klart strategiskt intressant vem som ska driva klimatfrågan, digitalisering eller migrationspolitiken – för att bara nämna några viktiga ämnesområden. Om man tittar på de andra lagen, som EU ska möta inom t.ex. G 8 eller G 20, behövs både offensiva spelare (som stjärnspelaren Margrethe Vestager, vars styrka visats i duellerna med Facebook och andra IT-jättar) och de mer defensiva insatserna (t.ex. tidigare talespersonen Margaritis Schinas som är van att parera olika twitter-attacker).

Det blir för långrandigt att gå igenom hela laget, men några neddykningar tycker jag vi måste göra. Vi börjar med mitten på mittfältet, som är en absolut nyckelfunktion. Den går till Frans Timmermans som behåller sin centrala roll från Juncker-kommissionen eftersom han fortsatt är främst bland de nu 8 vice ordföranden. Han får ansvar för det tyngsta politikområdet, klimatåtgärder. Det är inom detta område som Ursula von der Leyen lovat att presentera en ”Green Deal” under sina första 100 dagar med mycket ambitiösa ingredienser som att bli världens första klimatneutrala kontinent (till 2050), skärpa utsläppsreduktion (50-55% till 2030 istället för 40%), utöka utsläppshandelssystemet till nya sektorer och införa en gränsskatt för att undvika koldioxidläckage. Timmermans kommer inte att få någon som helst konkurrens i substans i globala tävlingar (jfr amerikansk, kinesisk eller rysk klimatpolitik …), men det innebär inte att portföljen är enkel. Vi har enorma interna utmaningar. Vi måste helt tänka om i Europa vad gäller hur vi producerar, konsumerar och tär på vår miljö för att nå von der Leyens nya målsättningar.

Stjärnforward blir som sagt Margrethe Vestager, som inte bara behåller sin konkurrensportfölj (där hon bevisat sin kapacitet som målgörare) utan också blir ansvarig för en annan (i tillägg till klimatområdet) samhällsomvandlande fråga – digitaliseringen. En tredje vice ordförande som både får en koordinerande roll – vad gäller ekonomiska frågor – och ansvar för ett politikområde, finansiella tjänster, är den tidigare lettiske premiärministern Valdis Dombrovskis, som var vice ordföranden redan i Juncker-kommissionen. Så finns det ytterligare 5 vice ordförande. Men dessa har främst koordinerande roller och inte ansvar för ett eget politikområden och därmed inte heller ett eget DG (generaldirektorat eller slarvigt uttryckt department) till sitt förfogande – viktigt eftersom det är DG som jobbar fram förordningar och direktiv. Dessa 5 koordinerande vice ordföranden är Maroš Šefčovič (interinstitutionella frågor och strategisk utsikt; samt att han behåller sitt ansvar för den viktiga europeiska batterialliansen, som han startade under föregående EU-kommission; viktig för bl.a. Northvolt), Věra Jourová (värderingar och transparens; bl.a. respekt för rättsstaten tillsammans med Didier Reynders), Dubravka Šuica (demokrati och demografi, bl.a. leda den framtidskonferens som ska starta 2020), Margaritis Schinas (skydd för den europeiska livsstilen som innebär hur utbilda och integrera EU-medborgare för framtidens arbetsmarknad och hur säkerställa jämställdhet och mångfald; koordinerande ansvar för migrationsfrågor och säkerhetsunionen) och Josep Borrell, hög representant för Unionens utrikes- och säkerhetspolitik.

Bland övriga kommissionärer framstår den svenska kommissionären, Ylva Johansson, som en av de absolut tyngsta med ansvar för inrikes frågor (på engelska Home Affairs), vilket betyder ansvar för såväl det kontroversiella migrations- och asylområdet som inre säkerhet (bl.a. åtgärder mot terrorism och radikalisering). Den fulla listan på nya EU-kommissionen hittar ni på https://ec.europa.eu/commission/interim/commissioners-designate_sv .

Slutligen hoppas vi att vi ses på måndag på seminarium i Europahuset med EU-minister Hans Dahlgren och Europaparlamentarikerna Fredrick Federley, c, och Evin Incir, s, om vad kan vi vänta oss av förhören av de nya EU-kommissionärerna och vilka förväntningar den svenska regeringen har på den nya EU-kommissionen. Då kan vi säkert också diskutera den nya laguppställningen ovan vidare.

Trevlig EU-vecka!

Katarina Areskoug Mascarenhas,
Chef för EU-kommissionen i Sverige